Författare: Dennis Franco

I en händelse som skakade samhället och digitala plattformar, blev streamern Kai Cenat oavsiktligt centrum för ett upplopp som resulterade i omfattande diskussioner om ansvar och påverkan av sociala medier. Den händelsen, som utspelade sig i  New York Fredagen 4 kastade ljus över maktbalansen mellan influencers och deras följare samt över de potentiella konsekvenserna av digital påverkan.

Kai Cenat, känd för sin stora följarskara och sin förmåga att nå ut till en bred publik, använde sina sociala medieplattformar för att organisera ett evenemang som samlade hans följare för en spontan sammankomst. Dock eskalerade situationen snabbt när händelsen lockade ett betydande antal människor, och det uppstod spänningar med lokal ordningsmakt.

Under de kommande timmarna rapporterades om våldsamheter, skadegörelse och sammandrabbningar med polisen. Sociala medier översvämmades av videoklipp och bilder som visade konflikten som utvecklades runt Kai Cenats evenemang. Diskussionen online spretade mellan de som ansåg att Cenat borde ta ansvar för upploppet och de som menade att individer är ansvariga för sina handlingar oberoende av influens.

Samtidigt som det uppstod en våg av kritik mot Kai Cenat för hans eventuella roll i händelsernas eskalering, användes händelsen som ett exempel på kraften och risken med att organisera och mobilisera genom sociala medier. Frågor om hur influencers bör navigera ansvarsfullt och medvetet på plattformar och överväga möjliga konsekvenser blev föremål för diskussioner i samhället.

I efterdyningarna av upploppet väcktes viktiga diskussioner om det moderna medielandskapets dynamik och influencers påverkan på massan. Händelsen tjänade som en påminnelse om att digitalt inflytande inte enbart är ett verktyg för positiv förändring, utan också har potentialen att förvandlas till en okontrollerbar kraft med långtgående effekter.

När man tänker på skärmtid förknippas det ofta med att det är dåligt för hälsan. Det är självklart att vi påverkas på något sätt, men det är inte bara negativt. Det vi själva väljer att göra på våra mobiler är det som påverkar vår hälsa, och det är något som många ofta
glömmer. Personligen tycker jag att att begränsa skärmtiden för unga är lite lönlöst. Det betyder inte att vi inte bör säga till om användningen av datorer, mobiler och andra prylar påverkar hälsan negativt.

Enligt Jan Gulliksen, professor inom människa-datorinteraktion på Kungliga tekniska högskolan, är det helt okej med fri internet- och skärmanvändning för unga om allt annat i deras liv fungerar. Om barnen sköter skolan, sin hälsa, aktiviteter och familjeliv,
hindrar inte användningen av mobiltelefoner dem från att utföra sina dagliga uppgifter. Dessutom ger det dem extra tid på dagen att roa sig på nätet.

Att ständigt behöva upprätthålla uppgifter som träning, skola, familjetid och sociala aktiviteter kan leda till att man inte hittar tid för avkoppling och underhållning på nätet.
Att frigöra endorfiner genom att göra saker man tycker om online är lika viktigt som att uppleva belönings signaler som dopamin. Det är en balans som vi behöver uppmärksamma.

Något som jag tyckte var intressant i artikeln ”Dataspel utvecklar hjärnan” av Sujay Dutt var hur dataspel påverkar hjärnan positivt. Dutt påpekar att dataspel utvecklar specifika delar av hjärnan som styr minne, rymduppfattning och finmotorik. Detta visar att
skärmtid kan ha positiva effekter om den används på ett bra och balanserat sätt. Dessutom nämner Dutt att ju mer förändring det sker i hjärnan, desto större blir önskan att spela, vilket inte bara är underhållande utan också bidrar till hjärnans utveckling, så
länge det finns balans.

Många kanske även påstår att internet gör att ungdomar blir ensamma och sitter framför skärmen för mycket, vilket påverkar deras fysiska hälsa negativt. Men jag tror att det oftast inte är fallet. För många kan det vara enklare att hitta vänner online. De
som kanske är lite blyga för att prata med andra i verkligheten kan finna det lättare att skapa band och socialisera sig online. Ångesten över hur andra ser en försvinner i den digitala världen, vilket kan leda till ökad självkänsla och tillhörighet.

När det gäller kropp och hälsa finns det också massor av lösningar på nätet. Om man inte har tid att vara en del av en klubb eller gå till gymmet, kan man enkelt hitta tio minuters videos på Youtube med massor av övningar. Internet är ett sätt för unga och tonåringar att vara kopplade till omvärlden i sina hem, och det ger dem tillgång till
vänner, fakta, information och motivation.

Sammanfattningsvis kan vi säga att skärmtid för unga, och även vuxna, är något som har diskuterats länge, och det är oftast de negativa aspekterna som lyfts fram. Men vi borde inte förbise de positiva effekterna av skärmtid. Det handlar om hur vi använder den och vilka val vi gör. Låt oss uppmuntra en ansvarsfull och balanserad användning av skärmar så att vi kan dra nytta av de positiva möjligheterna som internet erbjuder oss.

Diyaana Ahmed – Ung journalist

Enligt dokumentären ”Priset vi betalar”, har influensers i en ny våg av marknadsföring, i utbyte mot Instagram inlägg, gått igenom skönhetsoperationer i Turkiet, för att uppmuntra sina unga följare att göra detsamma. Ungdomarna i nordstan verkade däremot inte övertygade.

–Man ser bäst ut så som man föds, säger Anna, som egentligen heter något annat.

Hon säger också att även om hon försöker att inte jämföra sig, så är det fel att operera sig för mycket, eftersom det kan ge en falsk bild till andra.

Samtidigt blir skönhetsoperationer bara vanligare och vanligare. Enligt Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (2021) beräknas plastikkirurgiska ingrepp öka med 20% per år. 

–Man påverkas så mycket av andra, vad dom tycker, och är man ohälsosamt tjock blir man kritiserad, fortsätter hon.

En studie av Örebros Universitet konstaterar att ökningen av skönhets ingreppkan bero på att samhällets bild av kroppen har ändrats från något man föds med, till ett verktyg man skapar för att nå större social framgång. Många kvinnor i studien kände att deras medfödda utseende stack ut, och inte följde normen, även om de inte hade några uppenbara defekter, och därför valde att operera sig. Flera kopplade detta till att klädindustrin ofta följer idealet istället för normen, vilket ledde till att kläder hade dålig passform om man inte också gjorde det.

Med allt det i åtanke är det inte konstigt att skönhets influensers väljer att operera sig. Större social framgång innebär fler följare, vilket i sin tur innebär större inkomst. Tyvärr innebär detta att opererade influensers ger orimliga skönhetsideal till sina följare. Om de väljer att prata om sina operationer kan de dels inspirera sina följare att också operera sig, och dels bli utsatta för stigmat kring plastikkirurgi och bli stämplade som falska. I vår undersökning verkade ungdomarna däremot inte känna pressen av att se ut som bilderna på Instagram.

–Vi har kommit till en punkt där man vet att allt inte är riktigt, och jag personligen brukar inte jämföra mig med andra, säger Anna.

För att sammanfatta så verkar skönhetsoperationer och influensers fortfarande ha stor påverkan på folks utseende, men kunskap om vad som pågår bakom scenerna verkar ha blivit mer vid spridd, vilket gör det enklare för dagens ungdom att fatta egna beslut.

Skriven av: Gustav Ekenberg