Movement BiskopgårdenVarje grupp av unga redaktionen har fått besöka SVT och P4, de har fått ställa frågor om hur deras journalister arbetar och se hur lokalerna ser ut. Dessutom har vissa av de unga journalisterna fått vara med i radio och berätta om sin upplevelse av Movement. Tack till P4 Väst och SVT!
https://youtu.be/NoMsDO4of5s
I denna engagerande och informativa video får vi följa med till Biskopsgården, där ungdomar från den unga redaktionen på Movement träffar den erkända journalisten Sara Arén. Sara är känd för sin serie ”Bokstavsbarnen” i Uppdrag Granskning, där hon utforskar ämnet ADHD och dess påverkan på barn och unga.
Video introduceras med bilder från Biskopsgården, en stadsdel där ungdomar ofta kämpar med utmaningar som ADHD. Ungdomarna från Movement’s unga redaktion är ivriga att ställa frågor och lära sig mer om detta ämne som berör dem personligen. Sara Arén är en respekterad journalist och författare som har specialiserat sig på sociala frågor. Hon förklarar grundläggande fakta om ADHD, såsom dess symtom, hur det kan påverka koncentration, impulsivitet och interaktion med andra.
Hon tar även upp vanliga missförstånd kring ADHD och betonar vikten av att öka medvetenheten och minska stigmat kring denna neurologiska skillnad. Sara delar med sig av sina insikter och erfarenheter från att ha träffat och intervjuat barn och unga med ADHD under sin tid som journalist. Hon framhäver vikten av att erbjuda rätt stöd och anpassningar i skolor och samhället för att hjälpa dessa individer att nå sin fulla potential.
I en händelse som skakade samhället och digitala plattformar, blev streamern Kai Cenat oavsiktligt centrum för ett upplopp som resulterade i omfattande diskussioner om ansvar och påverkan av sociala medier. Den händelsen, som utspelade sig i New York Fredagen 4 kastade ljus över maktbalansen mellan influencers och deras följare samt över de potentiella konsekvenserna av digital påverkan.
Kai Cenat, känd för sin stora följarskara och sin förmåga att nå ut till en bred publik, använde sina sociala medieplattformar för att organisera ett evenemang som samlade hans följare för en spontan sammankomst. Dock eskalerade situationen snabbt när händelsen lockade ett betydande antal människor, och det uppstod spänningar med lokal ordningsmakt.
Under de kommande timmarna rapporterades om våldsamheter, skadegörelse och sammandrabbningar med polisen. Sociala medier översvämmades av videoklipp och bilder som visade konflikten som utvecklades runt Kai Cenats evenemang. Diskussionen online spretade mellan de som ansåg att Cenat borde ta ansvar för upploppet och de som menade att individer är ansvariga för sina handlingar oberoende av influens.
Samtidigt som det uppstod en våg av kritik mot Kai Cenat för hans eventuella roll i händelsernas eskalering, användes händelsen som ett exempel på kraften och risken med att organisera och mobilisera genom sociala medier. Frågor om hur influencers bör navigera ansvarsfullt och medvetet på plattformar och överväga möjliga konsekvenser blev föremål för diskussioner i samhället.
I efterdyningarna av upploppet väcktes viktiga diskussioner om det moderna medielandskapets dynamik och influencers påverkan på massan. Händelsen tjänade som en påminnelse om att digitalt inflytande inte enbart är ett verktyg för positiv förändring, utan också har potentialen att förvandlas till en okontrollerbar kraft med långtgående effekter.
När man tänker på skärmtid förknippas det ofta med att det är dåligt för hälsan. Det är självklart att vi påverkas på något sätt, men det är inte bara negativt. Det vi själva väljer att göra på våra mobiler är det som påverkar vår hälsa, och det är något som många ofta
glömmer. Personligen tycker jag att att begränsa skärmtiden för unga är lite lönlöst. Det betyder inte att vi inte bör säga till om användningen av datorer, mobiler och andra prylar påverkar hälsan negativt.
Enligt Jan Gulliksen, professor inom människa-datorinteraktion på Kungliga tekniska högskolan, är det helt okej med fri internet- och skärmanvändning för unga om allt annat i deras liv fungerar. Om barnen sköter skolan, sin hälsa, aktiviteter och familjeliv,
hindrar inte användningen av mobiltelefoner dem från att utföra sina dagliga uppgifter. Dessutom ger det dem extra tid på dagen att roa sig på nätet.
Att ständigt behöva upprätthålla uppgifter som träning, skola, familjetid och sociala aktiviteter kan leda till att man inte hittar tid för avkoppling och underhållning på nätet.
Att frigöra endorfiner genom att göra saker man tycker om online är lika viktigt som att uppleva belönings signaler som dopamin. Det är en balans som vi behöver uppmärksamma.
Något som jag tyckte var intressant i artikeln ”Dataspel utvecklar hjärnan” av Sujay Dutt var hur dataspel påverkar hjärnan positivt. Dutt påpekar att dataspel utvecklar specifika delar av hjärnan som styr minne, rymduppfattning och finmotorik. Detta visar att
skärmtid kan ha positiva effekter om den används på ett bra och balanserat sätt. Dessutom nämner Dutt att ju mer förändring det sker i hjärnan, desto större blir önskan att spela, vilket inte bara är underhållande utan också bidrar till hjärnans utveckling, så
länge det finns balans.
Många kanske även påstår att internet gör att ungdomar blir ensamma och sitter framför skärmen för mycket, vilket påverkar deras fysiska hälsa negativt. Men jag tror att det oftast inte är fallet. För många kan det vara enklare att hitta vänner online. De
som kanske är lite blyga för att prata med andra i verkligheten kan finna det lättare att skapa band och socialisera sig online. Ångesten över hur andra ser en försvinner i den digitala världen, vilket kan leda till ökad självkänsla och tillhörighet.
När det gäller kropp och hälsa finns det också massor av lösningar på nätet. Om man inte har tid att vara en del av en klubb eller gå till gymmet, kan man enkelt hitta tio minuters videos på Youtube med massor av övningar. Internet är ett sätt för unga och tonåringar att vara kopplade till omvärlden i sina hem, och det ger dem tillgång till
vänner, fakta, information och motivation.
Sammanfattningsvis kan vi säga att skärmtid för unga, och även vuxna, är något som har diskuterats länge, och det är oftast de negativa aspekterna som lyfts fram. Men vi borde inte förbise de positiva effekterna av skärmtid. Det handlar om hur vi använder den och vilka val vi gör. Låt oss uppmuntra en ansvarsfull och balanserad användning av skärmar så att vi kan dra nytta av de positiva möjligheterna som internet erbjuder oss.
Diyaana Ahmed – Ung journalist
Arbvux är den avdelning i Göteborgs stad som ansvarar för de kommunala sommarjobben. I denna videon berättar de om sitt arbete och svarar på frågor om sommarjobb.
I avsnitt två av serien om Islam ställer unga journalisterna Diyaana Ahmed och Omar Umar frågan: Hur tolkas och tillämpas koranen i vardagen och vilken roll spelar den inom Islam?
https://youtu.be/ortnYgNgt28
I första delen av serien om islam ställer unga journalisten Omar Umar och Diyaana Ahmed frågan: Hur förklarar Islam konceptet av rättvisa särskilt när det gäller att hantera lidande och ondska?
https://youtu.be/ovvr-AvAHNQ
Maen Hermez, journalist vid Sveriges Radio besöker Movement för andra året i rad. Han berättar om sina upplevelser av att rapportera om både positiva och negativa händelser i Biskopsgården.
https://youtu.be/0dDHc3gkHp8
De unga journalisterna Anda Draisug och Gustav Ekenberg har intervjuat ungdomar i Nordstan i Göteborg om skönhetsideal. De pratar om var pressen kan komma ifrån och hur olika skönhetsideal trendar.
https://youtu.be/aj7kcsLdXfY
Unga redaktionen hade besök av den prisbelönta journalisten Karwan Faraj som ligger bakom bland annat dokumentären Gängkrigens tid och radiodokumentären Ung gangster. Ungdomarna fick lyssna på Ung gangster och utifrån det ställa frågor om hur det är att göra dokumentärer. Tack för inspirerande råd och berättelser.