av unga journalister: Helena Salmani, Shadio Abdirahman, Bahjo Hadis Hassan, Abdulkadir Mohamed
Det finns många missuppfattningar om socialtjänsten som har skapat en klyfta mellan dem och föräldrar. Detta kan bero på språkbarriärer, kulturella skillnader, falsk information och bristande kunskap om lagar och rättigheter.
Observera att namnen har ändrats för att skydda identiteten på de intervjuade.
I den komplexa världen av barnskydd och familjelagstiftning kämpar föräldrar för att navigera genom systemet och försvara sina barns bästa. I en kamp för skydd och rättvisa står en mamma fast besluten att få ensam vårdnad för sin son, med anklagelser om våld och försummelse mot barnets far. Samtidigt känner hon att socialtjänsten driver på en relation mellan far och son. Vi utforskar missuppfattningen mellan socialtjänsten och föräldrar när det gäller tvångsomhändertagna barn, fall av omhändertaganden utan grund och den eventuella förekomsten av diskriminering gentemot invandrarfamiljer.
Vi träffar Maria, en mamma som står i centrum för en vårdnadstvist. Hon anklagar barnets far för både fysiskt våld mot henne och deras gemensamma barn. Fadern, säger hon, försummar barnet och uttrycker ingen vilja att ta hand om honom. Men trots detta vägrar han att ge Maria full vårdnad. Maria tror att faderns motvilja att avstå vårdnaden har med hans uppehållsstatus att göra.
–Vad är det ni inte kan se? Han vill bara använda våran son för att kunna få uppehållstillstånd här i Sverige, säger Maria.
Det är en oerhört smärtsam situation där Maria känner att pappan leker med sonens känslor. Men det är inte bara fadern som Maria har att hantera. Hennes upplevelse av socialtjänsten har varit långt ifrån positiv. Hon känner att de tvingar fram en relation mellan hennes son och en far som hon ser som olämplig och farlig. Maria berättar att hon upplever att fadern aldrig ställer upp för deras son och att hon är orolig för hur det påverkar sonens psykiska hälsa.Varje gång sonen träffar sin pappa, verkar det leda till att hans humör och självkänsla försämras. Maria förstår inte varför socialtjänsten vill att hennes son och far ska träffas igen när det alltid leder till dåliga situationer.
Denna berättelse belyser de komplexa och ofta invecklade utmaningar som mödrar, fäder och andra vårdnadshavare står inför när de försöker navigera i vårdnadstvister. Samtidigt understryker det de svåra beslut som socialtjänsten måste fatta när de balanserar mellan barnets bästa och föräldrarnas rättigheter.
Tvångsomhändertagna barn
Socialtjänsten spelar en viktig roll när det gäller skyddet av barn som befinner sig i farliga eller olämpliga miljöer. Tvångsomhändertagande av ett barn sker endast när det finns betydande risker för barnets hälsa och säkerhet. Det kan vara på grund av vanvård, misshandel, missbruk eller andra allvarliga förhållanden där barnet är i fara. Det primära målet för socialtjänsten är att främja barnets välbefinnande och att återförena familjen när det är möjligt och säkert.
Socialtjänsten berättar att familjehemsenheten utreder och sköter placering av barn i nya hem. Dock sker det att barn flyttar runt, vilket är oönskat.
–Vi kan inte tvinga ett familjehem att behålla ett barn eller styra varje situation, säger en socialsekreterare på socialtjänsten.
Målet är att barnen får lika mycket möjligheter som andra, inklusive en stabil skolgång. Skolan är en viktig skyddsfaktor och det är olyckligt om barnen måste byta skola flera gånger. De försöker alltid säkerställa att barnen får så mycket möjligheter som möjligt och att de snabbt kan få en skolplats i sina nya hem.
–Om ett barn måste flyttas, försöker vi matcha barnets behov med en rätt familj, påpekar en handläggare på Socialtjänsten.
Barn som omhändertas drar ofta med sig trauma, och det kan uppstå problem när de anpassar sig till nya regler i ett nytt hem. Ibland kan familjehemmen själva bestämma att de inte kan fortsätta ta hand om barnet, vilket innebär att barnet måste flyttas. Förbättringar behövs för att försäkra att barn inte behöver flytta runt, men det är en komplex process med många variabler.I vissa situationer kan tvångsomhändertagande av barn och unga leda till försämring av deras situation. Enligt en artikel från Göteborgs Posten visar att barn som placeras tidigt och upplever frekventa flyttar löper särskilt hög risk. De drabbas ofta av sämre skolresultat, och risken för låga betyg ökar med antalet placeringar.
Familjehemsplacerade barn i Sverige löper också en betydligt högre risk för psykiatriska problem, självmordstankar, skolavhopp, tonårsföräldrar, missbruk, brottslighet och ekonomiskt bistånd. Ibland kan det därför vara bättre för barnet att få stöd och fortsätta bo hos sin biologiska familj. För att möjliggöra detta behövs resurser och insatser för att hjälpa barnen och deras familjer. Forskning visar att föräldrar kan förbättra sin kommunikation med sina barn genom att använda beprövade metoder som har visat sig vara effektiva. Tyvärr använder inte den svenska socialtjänsten dessa metoder i praktiken.
Omhändertaganden utan grund
Det är viktigt att erkänna att det finns fall där barn kan bli omhändertagna utan en verklig anledning eller där socialtjänsten har gjort felaktiga bedömningar. Dessa situationer är dock undantag och inte den generella regeln. En undersökning från Advokaten, tidskrift för Sveriges advokatsamfund, visar att socialtjänstens utredningar är bristfälliga. Åsikter från både barn och föräldrar tas inte alltid i beaktning och lagen är inte uppdaterad för att anpassa sig till förändringar i samhället. Socialtjänsten är underställd strikta riktlinjer och lagar som kräver noggranna utredningar innan tvångsomhändertagande kan ske.
Det finns flera faktorer som kan bidra till omhändertaganden av barn utan tillräckliga grunder. Bristen på resurser inom socialtjänsten kan leda till överbelastning av socialarbetare och brist på tid för noggranna utredningar. Det kan också finnas brist på rätt kompetens hos personalen och personalbrist som kan påverka bedömningen av situationen och bedömningen av barnets bästa intresse, enligt en av SVT granskningar “Hundratals barn far illa när socialtjänsterna gör fel”.
Ogrundade omhändertaganden av barn kan ha allvarliga konsekvenser för både barnet och dess familj. Barnet kan uppleva psykologisk stress, känslor av övergivenhet och förlust av tillit till myndighetspersoner. Det kan även påverka deras sociala och emotionella utveckling på lång sikt. Föräldrarna kan uppleva känslor av förtvivlan, ilska och förtroendeförlust gentemot myndigheterna. Det kan också leda till en onödig och traumatisk separation mellan barnet och dess biologiska familj.
–Det är inte så att ett barn kan bli omhändertaget utan ganska stora skäl idag, berättar socialsekreteraren.
De berättar att de har en tvångslagstiftning som heter LVU (Särskilda bestämmelser om vård av unga) och en samtyckeslagstiftning, SOL (Socialtjänstlagen) som de måste följa. Socialtjänsten informerar att det är väldigt svårt för dem att ta ett barn från sin familj. Om man inte har koll på hur socialtjänsten jobbar och vilka lagar det gäller så kan det hända att man inte vet vad som krävs för att ett barn ska bli omhändertagen.
kommunikationen med invandrarfamiljer
Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån har tagit fram statistik som visar att barn till invandrare oftare blir omhändertagna än barn med svensk bakgrund. Detta är en komplex fråga som kräver en nyanserad analys. Det är sant att invandrarfamiljer ibland kan uppleva särskilda utmaningar, till exempel språkbarriärer eller kulturella skillnader som kan påverka bedömningar och kommunikation. Det är dock viktigt att betona att socialtjänsten är skyldig att agera opartiskt och inte diskriminera någon på grund av deras etniska bakgrund eller nationalitet.
Vikten av ökad kommunikation och förståelse är viktigt för att minska rädslan och oro hos föräldrar. Dessutom behöver socialtjänsten arbeta aktivt med att rekrytera personal med olika kulturell bakgrund. Att ha medarbetare som kan relatera till och förstå invandrarfamiljers erfarenheter och utmaningar.
Socialtjänsten anser att personer med olika bakgrund inte kommer till dem för att söka hjälp och istället väljer att lyssna på vad andra har att säga om socialen, vilket kan skapa en barriär mellan Socialtjänsten och föräldrarna. Dessutom händer det att Socialtjänsten får fler anmälningar än ansökningar om barn som andra ursprung och när dessa ansökningar sker kan det bidra till att rykten sprids om att socialen tar barn från föräldrar som kommer från andra länder än Sverige vilket på sitt sätt skapar problematiska händelser.
–Våld får inte förekomma i Sverige, punkt, säger socialsekreteraren.