Det kommer inte många nyanlända jämfört med flyktingvågen 2015–2016 men på grund av att det inte finns behörig personal för dem så är skolsegregationen fortfarande synlig. Skolverket jobbar på ett nytt program att försöka hjälpa nyanlända och hindra bostadssegregation från att påverka skolgången.
Tänk dig att du just kommit till Sverige från krig men du är nu här utan att kunna svenska. Du börjar gå i skolan, lektionerna är svåra. Du ska skriva en text på ett språk du inte kan och du får underkänt, inte nödvädigtvis för att du inte kunde ämnet utan för att du inte kan uttrycka dig på den nivå av svenska som behövs.
Vi har intervjuat Therese Winqvist från Undervisningsrådet på Skolverket, som har berättat om deras uppdrag av staten att lösa problemen med nyanlända till Sverige i ett treårigt program som går ut på att hjälpa nyanlända med skolan. Liknande situationer finns för många ungdomar i Sverige, säger hon. Hon säger att detta oftast förekommer högt uppe i landet i mindre orter och att det inte finns behörig personal för att lära ut svenska. Vi har intervjuat folk i Biskopsgården om skolsegregationen och även de säger att det har sett det; det finns segregation i skolan. Vad gör staten åt detta?
Deras program fungerar genom att Skolverket tar kontakt med kommuner som de anser har problem, detta gör sedan att det skapas ett lokalt team som analyserar problemet. Sen kontaktas kommunen och skolverket och en plan för förändring skapas baserat på kommunens resurser och vad som behövs göras. Slutligen görs en analys som sparas.
Genom de uppdrag som har utfärdats så har de märkt att största problemet är bostadssegregation, vilket gör att även eleverna på sina respektive skolor blir uppdelade. Detta har lösts av vissa kommuner genom att en buss kör eleverna till olika skolor. Detta har däremot inte varit effektivt då de flesta eleverna vill gå tillbaka till sina gamla skolor där de känner sina lärare, kompisar och skolmiljön. Det kan bli en stor förändring att gå från en klass där alla har utländsk bakgrund till att vara den enda med utländsk bakgrund. Bostadssegregeration är den största segregationen i skolverkets statistik och Skolverket berättar inte om någon lösning som de ser har fungerat. Det har gått 4 år sedan projektet startade och på frågan om det har hjälpt svarar Therese Winqvist “Det är svårt att säga”.
Unga journalister: Leo Kallin och Aadya Srivastava